Konstant panik
Vaknar mitt i natten av ett konstigt ljud och då är det han som kräks i sömnen. Helt sjukt! Trodde vi var klara med det nu?! Så hela natten har jag legat på helspänn och hållt andan såfort han rört sig att han inte ska kräkas! Och lyssnat efter Holly,
minsta rörelse eller ljud från hennes rum har också gjort att jag hållt andan.
Men idag har båda barnen mått bra. Jax har inte velat äta, men det är OK sålänge han orkar leka och dricker vatten. Och Holly har inte spytt haha... Än....
Så nu ligger båda barnen och sover, och Jax sover väldigt oroligt, så jag kan inte riktigt slappna av.. Och jag går bara och väntar på att någon ska kräkas..
Är en sån jävla psykisk stress! Mitt hjärta slår konstant i 180 och sitter i halsgropen. Minsta lilla hosta eller "ovanligt ljud" från någon av dom så springer jag dit, beredd att det ska komma en kaskadspya. Har frågat Holly minst 1000 gånger idag
om hon mår illa och behöver kräkas.
Jag vill inte åka någonstans IFALL någon behöver kräkas. Jag kan inte slappna av för jag går typ bara och väntar. Och sover fruktansvärt oroligt och känner mig helt tom. På känslor, på allt.
Men nu hoppas vi verkligen att det var slutet igår natt. Ingen mer magsjuka här inte! Nu vill vi hålla oss friska så vi kan åka och fira midsommar som planerat.. 🙏🏼

Ingen som ville gå in igår haha. Tror vi satt där och lekte i säkert en halvtimme!

Mellisen idag serverades vid Hollys egna bord. Jax ville också sitta där, som sin storasyster, och han var sååå stolt!